Dagens ord: Prokrastinering

Den senaste tiden har jag skrivit mycket dåligt. Inte så att det jag skriver har varit dåligt, för det har det inte. Jag har nämligen inte skrivit alls. Eller rättare sagt, skriver gör jag ju hela tiden, instruktioner till web-tävlingar, medicinska texter, elbolagsannonser, upplägg för utbildningsprogram. Men obetalt skrivande är det dåligt med för tillfället - om man bortser från blogginläggen.

I mitt eget skrivande verkar det bara finnas två lägen; on eller off, ingenting däremellan. Antingen skriver jag varje sekund jag kommer åt, sitter med datorn i knät framför TV:n, formulerar meningar medan jag diskar, skriver stycken på Post-itlappar som jag sedan omedelbart tappar bort. Eller så faller jag ur helt och hållet, som nu.

Idag hade jag planerat att komma igång igen. Få undan brödjobbet på förmiddagen och skriva tills barnen kommer hem vid fyra. Om det inte vore för mina eländiga tendenser till prokrastinering. Tjusigt ord, tråkig egenskap. Skriva igenom jobben femton gånger, läsa i ett manus jag lovat tycka till om, städa, till och med bokföra känns mer angeläget just idag. Jag vet att det släpper, det gör det alltid, och som vanligt får jag försöka hämta styrka ur ett av de finaste ordspråk jag vet:

Just fucking do it,
and then you're fucking done

Någon gång ska jag brodera det till en tavla att sätta på väggen. Om jag bara kunde komma mig för.