fredag 20 maj 2011

All anledning att fira

Innan jag blev antagen trodde jag nog att det skulle vara ungefär som när man gifter sig eller får barn. Alltså att man skulle veta precis när det skedde och ha en bestämd dag att berätta för barnbarnen om:

 "Jo förstår du lilla Maj-Britt (för det är väl förmodligen den typen av namn som är moderna då), den 31 mars 2010 - det var den dagen din mormor blev författare."

Men så funkar det ju inte riktigt. Först fick jag det positiva beskedet i telefon på ett datum. Sedan träffade jag förlaget och diskuterade detaljer på ett annat datum. Och idag fick jag det formella kontraktet med posten = ytterligare en potentiell "bokbröllopsdag". Och inte är det klart än på långa vägar. Framför mig har jag ju "klar med strukturändringarna-dagen", "ny titel-dagen", "omslags-dagen", färdigt korr-dagen", "skicka till tryck-dagen", "komma från tryck och få se i verkligheten-dagen" och förstås "se boken på Gleerups för första gången och nästan svimma-dagen". Och förstås allt som möjligen kommer att hända därefter.

Lite tråkigt är det kanske att inte ha ett enda bestämt datum att bevara i minnet, men det blir ju desto fler tillfällen att fira. Som idag alltså. Tråkigt nog är maken på tjänsteresa och kan inte delta i firandet. Men å andra sidan, det betyder ju mer bubbel till mig.



Det efterlängtade kuvertert från Annika på Telegram Förlag



Kontraktet och firahjälpmedel i form av en flaska Asti Spumante.

4 kommentarer:

  1. Såhär i efterhand så vet jag vilka dagar som känts mest väsentliga för mig: telefonsamtalsantagningsdagen, hållabokenihandendagen, officiellasläppdagen. Och av dem så anser jag väl att släppdagen är min boks födelsedag medan telefonsamtalet (även om det kändes verifierat först med kontrakt och träffa förläggare) är då jag och förlaget fick chans på varandra. Hålla boken i handen var så overkligt att det trotsar beskrivning, så det är en speciell dag också.
    Allt däremellan passerade i en enda lång rad av glädjeutrop och redigeringsförtvivlan.

    SvaraRadera
  2. Ja, jag kommer nog också att betrakta släppdagen som det riktiga "förlossningsdatumet". Det är förmodligen först då jag riktigt kommer att tro på att detta verkligen händer. Precis som jag trots niomånaders gigantmage vägrade tro på att det verkligen fanns en bebis därinne innan dom kom ut.

    SvaraRadera
  3. GRATTIS! Jag håller med, det är många moment längs vägen men jag har kört benhårt på det där att det blir fler tillfällen att fira. Först firade jag erbjudandet. Lite lågmält, bara med maken. Sedan firade jag ordentligare när kontraktet var påskrivet. Och det var för en vecka sedan, har hunnit fira tre-fyra ggr sedan dess... Ehum. :)

    SvaraRadera
  4. Grattis själv, Pernilla! När jag började skriva roman bestämde jag mig tidigt att INTE applicera "aldrig ta ut något i förskott". Jag har firat varje framgång sedan dess, varje lektörsutlåtande, förlagsmöte och varje positivt telefonsamtal - även de som inte ledde till något i slutänden. Det behöver man, för att orka fortsätta med detta hårda slit.

    SvaraRadera