torsdag 17 februari 2011

En författares bön

Vän av ordning kanske undrar hur det går med omarbetningen av mitt manus. Välinformerad vän av ordning undrar kanske dessutom vad som hände med en deadline satt till den 28 januari.

Svaret på den andra frågan är väl tämligen uppenbart vid det här laget. Åt fanders gick det. Men ja, omarbetningen pågår på lediga stunder och det går framåt. Plågsamt långsamt men framåt. Den missade dödslinjen har jag inga ursäkter till annat än en grov missbedömning av mängden nödvändigt arbete relativt tillgänglig tid. I min enfald tänkte jag att jag skulle kunna behålla stora delar av den ursprungliga texten och mest "fiffa" lite. Men det kunde jag inte.

Det jag hade lyckats glömma bort var att när man ändrar vissa förutsättningar och ordningsföljden på scener ändras även karaktärernas kunskap och sinnesstämning. Och därmed blir gärningar, tankar och repliker som förut var hyfsat rimliga plötsligt helt galna. Och man måste skriva om alltihop.

Dessutom har jag till min fasa upptäckt att den text som jag förut tyckte var ganska bra nu är vansinnigt dålig. Möjligen är det en nödvändig psykologisk process. På samma sätt som bebisar och hundvalpar av naturen är söta för att man ska vilja ta hand om dom, kanske min gamla text nu har gjort sig extra ful för att jag ska kunna släppa taget om den. Möjligen.

Hur som helst så kämpar jag på och hoppas vara klar inom en inte alltför avlägsen framtid. Och under tiden håller jag modet uppe med hjälp av "The Penmonkey's Paean" Tack Nene för tipset!


I will sally forth until I have this book by the balls and by the throat.
I am the Commander of these words.
I am the King of this story.
I am the God of this place.
I am a writer, and I will finish the shit that I started.

Och det ska jag. Och jag ska ha en fest när jag har gjort det. Så det så.

2 kommentarer:

  1. När blir festen, Jenny? Det trillar in inbjudningar till fyrtioårsfiranden under våren och jag vill inte riskera några dubbelbokningar. För allt smör i Småland.

    SvaraRadera
  2. Den 28 maj är det sagt. Och så ska det bli. Om jag inte har fått kontrakt då, förstås. Vilket jag inte skulle satsa ens lite av smöret i Småland på.

    SvaraRadera